Skidtvecka
Ja, det kan man verkligen säga, Det började dock med en solig och vindstilla dag i Måndags som var helt perfekt för en topptur. Vi packade ryggan och begav oss till toppen strax efter gateöppning. Därifrån åkte vi ner på baksidan av berget för att tura upp på vad vi tror är Iwaonupuri (1116 möh) vilket gav oss en klättring på ca 400-500m och en lagom träning inför vulkanen Mt Yotei vilken var planerad dagen efter då det lovades minst lika bra väder och det bästa av allt var att mitt ben inte gav ifrån sig några större smärtor.
Men problemen för mig började redan på måndagseftermiddagen. Jag fick inte tag i några hudar eller snöskor att hyra till tisdagens vulkanhajkning så i tisdags så fick jag så snällt sitta hemma för mig själv i de 5 plussgrader vindstilla och inte ett moln på himmelen. Vetskapen om att alla kompisarna hade det asnice med hajk upp, åka ner i kratern, hajka upp igen och åka ner till foten igen gjorde ju inte saken bättre. Men man får göra det bästa av saken så jag tog några åk i parken, åkte lite pipe och skottade sedan ut en snösoffa med tillhörande bord där jag sedan drack några öl.
Onsdag, vädret var mulet och blåsigt men ingen ny snö, vilket innebär en skitdag då det inte snöat sen i helgen. Alla (utom jag) var dessutom helt slut efter hajken så vi valde att stanna hemma. Då vädret sa att det skulle komma snö under torsdagseftermiddagen så tog vi vara på tillfället och planerade en utgång på onsdagskvällen. Sjukt kul kväll med som för mycket sprit för de flesta (fri jäger i baren) och vi lärde oss en massa nya australiensiska dricklekar. Det tråkiga med denna dag varatt när vi skulle gå hem så var min jacka borta. Stället har en obemannad garderob så man hänger bara jackan där och tar den sedan när man går hem, nu var det bara så att alla utom jag såklart hittade sin jacka när hemgång nalkades.
Så nu sitter jag här i Niseko, utan Jacka och utan liftkortet (som låg i jackan), inte kul. Nederbörden i torsdas kom dessutom som regn så åkning har inte ens varit en tankegån tills nu. I skrivandet stund är klockan kvart i åtta på morgonen och det har dumpat inatt så nu skall jag köpa mig ett nytt liftkort och låna en jacka för idag kan bli sista skiddagen.
Budskapet med dagens inlägg är: "Always look on the bright side of life" Man hade ju faktiskt kunnat ha det mycket värre, jag mår ju bra och börjar dock bli lite frusen, men värmen ligger runt hörnet.
Hej hopp pillesnopp
Men problemen för mig började redan på måndagseftermiddagen. Jag fick inte tag i några hudar eller snöskor att hyra till tisdagens vulkanhajkning så i tisdags så fick jag så snällt sitta hemma för mig själv i de 5 plussgrader vindstilla och inte ett moln på himmelen. Vetskapen om att alla kompisarna hade det asnice med hajk upp, åka ner i kratern, hajka upp igen och åka ner till foten igen gjorde ju inte saken bättre. Men man får göra det bästa av saken så jag tog några åk i parken, åkte lite pipe och skottade sedan ut en snösoffa med tillhörande bord där jag sedan drack några öl.
Onsdag, vädret var mulet och blåsigt men ingen ny snö, vilket innebär en skitdag då det inte snöat sen i helgen. Alla (utom jag) var dessutom helt slut efter hajken så vi valde att stanna hemma. Då vädret sa att det skulle komma snö under torsdagseftermiddagen så tog vi vara på tillfället och planerade en utgång på onsdagskvällen. Sjukt kul kväll med som för mycket sprit för de flesta (fri jäger i baren) och vi lärde oss en massa nya australiensiska dricklekar. Det tråkiga med denna dag varatt när vi skulle gå hem så var min jacka borta. Stället har en obemannad garderob så man hänger bara jackan där och tar den sedan när man går hem, nu var det bara så att alla utom jag såklart hittade sin jacka när hemgång nalkades.
Så nu sitter jag här i Niseko, utan Jacka och utan liftkortet (som låg i jackan), inte kul. Nederbörden i torsdas kom dessutom som regn så åkning har inte ens varit en tankegån tills nu. I skrivandet stund är klockan kvart i åtta på morgonen och det har dumpat inatt så nu skall jag köpa mig ett nytt liftkort och låna en jacka för idag kan bli sista skiddagen.
Budskapet med dagens inlägg är: "Always look on the bright side of life" Man hade ju faktiskt kunnat ha det mycket värre, jag mår ju bra och börjar dock bli lite frusen, men värmen ligger runt hörnet.
Hej hopp pillesnopp
Snart slut på vintersäsongen
Den senaste veckan som har passerat har bjudit på både sura och glada miner, det började med ett mindre dump följt av fyra dagar med plussgrader/sol/slush. Den första soliga dagen var ju som väntat skitnice men sen följde en tre dagar lång väntan. Det hade lovats stora mängder nederbörd och hade det bara varit kallt så hade vi nog fått riktigt mycket puder, men nu var det varm och kom ner som blötsnö vilket innebar att 1m torr snö byts ut mot 1,5dm cementblandning, för det var precis vad det kändes som att man åkte i. Detta innebar tre hela dagar utan att kunna åka någon bra skidåkning, vi blev till och med så knäckta att vi funderade på att dra härifrån och resa runt i Japan lite de sista veckorna istället. Men som tur var så gjorde vi aldrig slag i saken utan vi stannade här och den som väntar på nått gott...
De två dagarna som precis har passerat har bjudit på himmelsk åkning, knä- till midjedjupt puden som bringar faceshots i varje sväng och en sol som lite smått skiner igenom den konstant dumpande snön. Det enda tråkiga är att jag har gjort illa mig i benet, vet inte riktigt vad som har hänt men när jag försökte att åka på tailarna under gårdagens åkning så kände jag hur det "small till" i benet, vet inte riktigt vad som hände men det hände något iaf och det gjorde ont. Detta var dock inget som stoppade mig utan jag kunde köra på nonstop i sju timmar med orörda puderlinjer hela dagen. Idag så kom dock smärtan tillbaks och det hade blivit mycket värre. Jag fick nöja mig med tre åk idag, ruskigt bra åk var det men jag kunde tyvärr bara njuta av det första då smärtan förhindrade det sedan. Tror att det bara är någon inflamerad sena i underbenet alternativt att jag fårr en liten bristning i yttre delen av vadmuskeln. Vi får se hur det går med det i värsta fall så får jag väl hyra mig en snowboard och åka på de sista dagarna, det är ju inte fy skam det heller.
Nu är det bara ca. en vecka kvar innan jag kommer att lämna Niseko och vi har planer att bestiga vulkanen redan på tisdag om vi känner att vi orkar, skall nog hajka upp någonstans imorn och sen får vi se om krafter finns kvar för Yotei på tisdag eller om det får bli någon dag senare. Jag måste iaf hyra mig ett par hudar och treckers så att hajkningen är möjlig för min del och sen är det bara att hoppas på att benet håller och att vi har både krafter och tur med vädret för att komma upp på Yotei på Tisdag.
Tjabbareng
De två dagarna som precis har passerat har bjudit på himmelsk åkning, knä- till midjedjupt puden som bringar faceshots i varje sväng och en sol som lite smått skiner igenom den konstant dumpande snön. Det enda tråkiga är att jag har gjort illa mig i benet, vet inte riktigt vad som har hänt men när jag försökte att åka på tailarna under gårdagens åkning så kände jag hur det "small till" i benet, vet inte riktigt vad som hände men det hände något iaf och det gjorde ont. Detta var dock inget som stoppade mig utan jag kunde köra på nonstop i sju timmar med orörda puderlinjer hela dagen. Idag så kom dock smärtan tillbaks och det hade blivit mycket värre. Jag fick nöja mig med tre åk idag, ruskigt bra åk var det men jag kunde tyvärr bara njuta av det första då smärtan förhindrade det sedan. Tror att det bara är någon inflamerad sena i underbenet alternativt att jag fårr en liten bristning i yttre delen av vadmuskeln. Vi får se hur det går med det i värsta fall så får jag väl hyra mig en snowboard och åka på de sista dagarna, det är ju inte fy skam det heller.
Nu är det bara ca. en vecka kvar innan jag kommer att lämna Niseko och vi har planer att bestiga vulkanen redan på tisdag om vi känner att vi orkar, skall nog hajka upp någonstans imorn och sen får vi se om krafter finns kvar för Yotei på tisdag eller om det får bli någon dag senare. Jag måste iaf hyra mig ett par hudar och treckers så att hajkningen är möjlig för min del och sen är det bara att hoppas på att benet håller och att vi har både krafter och tur med vädret för att komma upp på Yotei på Tisdag.
Tjabbareng
Epic days
I Fredags var det verkligen en epic day, tror att den kan varit en av de bästa skiddagarna i mitt liv, då jag kunde hitta fina linjer från första till sista åk, med upp emot en halvmeter puder och strålande solsken. Igår och idag har inte heller varit fy skam, trots att gårdagen inte bjöd på något nytt puder så gick vi ist ut i bc:n och hittade några sjyssta drop. Richard tog med sig fotoutrustningen och dokumenterade det hela så jag har naturligtvis snott några av dessa bilder och lägger upp dem. Dagen har bjudit på ömsom snöfall, ömsom solsken och resultatet har varit en kanondag med runt 2-3 decimeter vindpackat puder.
Kom på att det imorgon är två veckor sedan jag for hemmifrån, känns som max två-tre dagar tycker jag, men tiden går snabbt när man har roligt. Nu hoppas jag bara på att det kan komma de hära "cp-dumpen" som man har hört talats om att det bara kan göra här. Det vore så skoj att få uppleva att det kommer 1,5 meter snö på ett dygn och sedan få åka i bröstdjupt puder, men men om det inte händer skall man väl vara glad ändå och nöja sig me det man får, för att det kommer 3-5 dm snö med 1-2dagars mellanrum är ju inte heller helt fel =).
Tjollahopp!
Jag påväg upp för lite klippdroppning
Stu hoppar en ca. 4 meter hög klippa. Jag kan tillägga att när jag sedan skulle hoppa på denna klippan så tog jag en lite rakare linje och landade på ett ställe som jag trodde var orört men visade sig att det låg ett träd gömt i pudret vilket gav en ömmande nacke som bieffekt.
Jens hoppar och Richard lyckas knäppa dagens bästa hoppbild.
Richard som sitter framför mig i en av fjällets roligare liftar, en enstolslift helt utan säkerhetsbygel, det som kan tillägas är att det bara finns säkerhetsbygel på 2 av 3 liftar här, och fotfäste finns väl bara på 1 av 6 liftar, så liftsäkerhet är inte det man har prioriterat högst här i niseko.
Patrick i liften bakom mig, bilden bjuder också på en liten glimt av utsikten ifrån de lägre delarna av högzonen.
Kom på att det imorgon är två veckor sedan jag for hemmifrån, känns som max två-tre dagar tycker jag, men tiden går snabbt när man har roligt. Nu hoppas jag bara på att det kan komma de hära "cp-dumpen" som man har hört talats om att det bara kan göra här. Det vore så skoj att få uppleva att det kommer 1,5 meter snö på ett dygn och sedan få åka i bröstdjupt puder, men men om det inte händer skall man väl vara glad ändå och nöja sig me det man får, för att det kommer 3-5 dm snö med 1-2dagars mellanrum är ju inte heller helt fel =).
Tjollahopp!
Jag påväg upp för lite klippdroppning
Stu hoppar en ca. 4 meter hög klippa. Jag kan tillägga att när jag sedan skulle hoppa på denna klippan så tog jag en lite rakare linje och landade på ett ställe som jag trodde var orört men visade sig att det låg ett träd gömt i pudret vilket gav en ömmande nacke som bieffekt.
Jens hoppar och Richard lyckas knäppa dagens bästa hoppbild.
Richard som sitter framför mig i en av fjällets roligare liftar, en enstolslift helt utan säkerhetsbygel, det som kan tillägas är att det bara finns säkerhetsbygel på 2 av 3 liftar här, och fotfäste finns väl bara på 1 av 6 liftar, så liftsäkerhet är inte det man har prioriterat högst här i niseko.
Patrick i liften bakom mig, bilden bjuder också på en liten glimt av utsikten ifrån de lägre delarna av högzonen.
Powadise!
Nu har det passerat mer än en vecka sedan jag anlände till puderparadiset, och veckan har bjudit på det mesta man kan förvänta sig av en skidsemester. Det började dock med skitväder (Soligt) i fyra dagar, så åkningen blev åtsidosatt. Men åker man inte skidor så kan man ju hitta på andra grejor så vi och tog en dagstur till Sapporo och kollade på den årliga Isfestivalen i söndags, jag glömde dock kameran hemma men har snott lite bilder av Richard. Sen kom äntligen snön, så efter det fick vi tre underbara skiddagar med snö i mängder, över 1 meter snö på två dygn hörde jag ryktas om.
I måndags och tisdags så åkte vi i underbart väder, vilket är snö och blåst. Detta ger effekten att det knappt är något folk i backen, det kommer puder, och att alla spår försvinner, perfekt helt enkelt. =) Det finns dock några nackdelar som att det är sjukt kallt att åka lift och att man ibland inte ens ser en halvmeter framför sig. Det var iaf två riktigt bra skiddagar som sedan toppades med en solig dag i onsdags då vi var uppe med tuppen och stod och hängde vid repen när gaterna skulle öppnas.
Idag har varit en skitdag då solen har legat på. En solig dag efter ett dump är okej men inte två soliga dagar i sträck, då allt blir uppåkt på en halv dag om det är soligt. Detta gav mig idén att jag skulle hänga lite i parken idag ist. Det visade sig att jag inte var den enda som tänkte så, man fick vänta ca 10 minuter mellan varje hopp för att det var sån kö i parken så efter ett åk så drog jag hem, men nu har det börjat snöa ordentligt så imorn blir det puder igen.
Sayonara!
Dom är helt sjukt duktiga, jag älskade det hära Kinamotivet
Ett helt jävla hus byggt i snö/is
Jag och Mr Vader
Richard redo att hajka till toppen vid gateöppning
Sån sjuk puderhets. I Niseko så har man inga liftar som går till toppen av berget, utan den liften som går längst upp slutar ungefär en 10-15minuters hajk ifrån toppen. När de sedan öppnar toppen en dag som denna så står det ett antal hundra personer och köar för att komma först upp. Jag tog en bild framför mig och en bild bakom mig när jag hade kommit ungefär halvvägs.
Efter att ha hajkat till toppen och sen gett sig ut för en 35-40 graders lutad backe med runt 50 cm puder så har jag upplevt ett av de bästa åken i mitt liv, och framför allt det bästa på skidor. Var ganska så nöjd när den här bilden togs. =D
Tyvärr låg det ett stort moln och täckte toppen när vi var uppe men man fick ändå en hyfsad utsikt, här ser man havet i bakgrunden.
I måndags och tisdags så åkte vi i underbart väder, vilket är snö och blåst. Detta ger effekten att det knappt är något folk i backen, det kommer puder, och att alla spår försvinner, perfekt helt enkelt. =) Det finns dock några nackdelar som att det är sjukt kallt att åka lift och att man ibland inte ens ser en halvmeter framför sig. Det var iaf två riktigt bra skiddagar som sedan toppades med en solig dag i onsdags då vi var uppe med tuppen och stod och hängde vid repen när gaterna skulle öppnas.
Idag har varit en skitdag då solen har legat på. En solig dag efter ett dump är okej men inte två soliga dagar i sträck, då allt blir uppåkt på en halv dag om det är soligt. Detta gav mig idén att jag skulle hänga lite i parken idag ist. Det visade sig att jag inte var den enda som tänkte så, man fick vänta ca 10 minuter mellan varje hopp för att det var sån kö i parken så efter ett åk så drog jag hem, men nu har det börjat snöa ordentligt så imorn blir det puder igen.
Sayonara!
Dom är helt sjukt duktiga, jag älskade det hära Kinamotivet
Ett helt jävla hus byggt i snö/is
Jag och Mr Vader
Richard redo att hajka till toppen vid gateöppning
Sån sjuk puderhets. I Niseko så har man inga liftar som går till toppen av berget, utan den liften som går längst upp slutar ungefär en 10-15minuters hajk ifrån toppen. När de sedan öppnar toppen en dag som denna så står det ett antal hundra personer och köar för att komma först upp. Jag tog en bild framför mig och en bild bakom mig när jag hade kommit ungefär halvvägs.
Efter att ha hajkat till toppen och sen gett sig ut för en 35-40 graders lutad backe med runt 50 cm puder så har jag upplevt ett av de bästa åken i mitt liv, och framför allt det bästa på skidor. Var ganska så nöjd när den här bilden togs. =D
Tyvärr låg det ett stort moln och täckte toppen när vi var uppe men man fick ändå en hyfsad utsikt, här ser man havet i bakgrunden.
Niseko
Nu har jag spenderat ca. 2 dygn här i niseko och det har inte riktigt blivit som jag trodde det skulle vara. Igår så var vi ute i backarna för första gången och grabbarna drog med mig till några riktigt bra linjer på morgonen och eftersom jag inte är van vid fatskis så arbetade jag alldeles för mycket i svängarna och kraften i benen var helt slut efter bara några åk.
Att man aldrig skall få se solen här i niseko är inte riktigt sant, under mina två dagar här har det varit sol och tö hela tiden så backarna är helt uppåkta och det är väldigt svårt att hitta någon offpist som inte är uppåkt. Vad jag har hört så skall det vara dåligt imorn också innan det kommer ett dump på sönda, det är bara att hoppas att det är sant för nu vill jag ha nytt torrt puder.
Idag har vi haft en vilodag, i väntan på bättre väder, och jag var på en Onsen och badade. Det var nästan obehagligt varmt så jag klarade inte sitta mer än ca 10 minuter åt gången i vattnet, måste ju vart runt 50 grader eller nått sånt. Jag måste säga att jag tyckte mer om isvaken som höll en temperatur mellan 5 och 10 grader uppskattningsvis.
Eftersom vilodagen var planerad redan igår så passade vi på att köra en utgång igårkväll då vi tog med hela vandrarhemmet på 14 pers och stack iväg till ett ställe som hade ett "ät och drick hur mycket du vill" erbjudande vilket resulterade i allt för mycket öl.
Jens, Patrick och Richard står och gör sig åkfärdiga.
Utsikten uppe från berget, med den enorma vulkanen Mt. Yotei
Att man aldrig skall få se solen här i niseko är inte riktigt sant, under mina två dagar här har det varit sol och tö hela tiden så backarna är helt uppåkta och det är väldigt svårt att hitta någon offpist som inte är uppåkt. Vad jag har hört så skall det vara dåligt imorn också innan det kommer ett dump på sönda, det är bara att hoppas att det är sant för nu vill jag ha nytt torrt puder.
Idag har vi haft en vilodag, i väntan på bättre väder, och jag var på en Onsen och badade. Det var nästan obehagligt varmt så jag klarade inte sitta mer än ca 10 minuter åt gången i vattnet, måste ju vart runt 50 grader eller nått sånt. Jag måste säga att jag tyckte mer om isvaken som höll en temperatur mellan 5 och 10 grader uppskattningsvis.
Eftersom vilodagen var planerad redan igår så passade vi på att köra en utgång igårkväll då vi tog med hela vandrarhemmet på 14 pers och stack iväg till ett ställe som hade ett "ät och drick hur mycket du vill" erbjudande vilket resulterade i allt för mycket öl.
Jens, Patrick och Richard står och gör sig åkfärdiga.
Utsikten uppe från berget, med den enorma vulkanen Mt. Yotei
Äntligen
Så bar det av. Men problemen började fort, på Arlanda så fick jag först betala 1500kr för bagageövervikt och sen så varnade de mig för att åka till japan utan att jag har någon utresa och sa att de kunde skicka hem mig igen. Men jag hade inte tid för att fixa biljett och det var bara att sätta sig på planet och hoppas på det bästa. Efter att varit på resande fot i mer än ett halvt dygn så kom jag äntligen till Kina och Peking.
Väl där så väntade en fullspäckad dag med besök på Himmelskafridens torg, Kinesiska muren samt OS-byn på dagordningnen. Först och främst så kan jag nog säga att peking är nog världens säkraste stad, utan att skämta så var det antingen en militär, en vakteller en polis ungefär var hundrade meter man gick längs gatorna, och där stod de likt högvaktsoldater och kollade efter brottslighet. Varje gång man skulle in på något kännt ställe eller ner i tunnelbanan så fick man gå igenom en visitering samt lägga väskan på ett röntgenband likt säkerhetskontrollen på en flygplats.
Staden är enorm och har väldigt många sevärdigheter, inte minst den kinesiska arkitekturen som jag är sjukt inponerad av. Pga min tidsbrist så kunde jag inte gå in i den förbjudna staden utan fick välja bort det till förmån för att få gå lite på muren, vilket jag tror var rätt beslut
.
Ett och ett halvt dygn senare så sitter jag på min bostadsplats den närmaste månaden i norra Japan, nämligen snösäkra Niseko. Där har jag ett kanonboende mitt i centrum av Grand Hirafu och skall snart få försöka att ta igen för att jag knappt såvit nått på två och ett halvt dygn.
Bilder från Japan får vänta tills jag kan ta några i ljuset, men bilder från kina slänger jag upp.
Jag på Nässjö C
Ingången till The forbidden city
Himmelskafridens torg. Lägg märke till den 14-filiga vägen mellan mig och torget, den var naturligtvis förbjuden att gå över...
Kinesiska muren var som ett tungt träningspass, när man väl har nött uppför de jobbiga trapporna som sträkte sig flera hundra meter så skulle man få ännu mer mjölksyra när man gick ner igen =)
Muren sträcker sig sjukt långt och terrängen som den löper igenom är minst sagt kupperad.
Jag på muren
Chinas nationalarena och tidigare OS-arenan "Fågelboet"
OS-simmhallen
Hejsan hoppsan!
Väl där så väntade en fullspäckad dag med besök på Himmelskafridens torg, Kinesiska muren samt OS-byn på dagordningnen. Först och främst så kan jag nog säga att peking är nog världens säkraste stad, utan att skämta så var det antingen en militär, en vakteller en polis ungefär var hundrade meter man gick längs gatorna, och där stod de likt högvaktsoldater och kollade efter brottslighet. Varje gång man skulle in på något kännt ställe eller ner i tunnelbanan så fick man gå igenom en visitering samt lägga väskan på ett röntgenband likt säkerhetskontrollen på en flygplats.
Staden är enorm och har väldigt många sevärdigheter, inte minst den kinesiska arkitekturen som jag är sjukt inponerad av. Pga min tidsbrist så kunde jag inte gå in i den förbjudna staden utan fick välja bort det till förmån för att få gå lite på muren, vilket jag tror var rätt beslut
.
Ett och ett halvt dygn senare så sitter jag på min bostadsplats den närmaste månaden i norra Japan, nämligen snösäkra Niseko. Där har jag ett kanonboende mitt i centrum av Grand Hirafu och skall snart få försöka att ta igen för att jag knappt såvit nått på två och ett halvt dygn.
Bilder från Japan får vänta tills jag kan ta några i ljuset, men bilder från kina slänger jag upp.
Jag på Nässjö C
Ingången till The forbidden city
Himmelskafridens torg. Lägg märke till den 14-filiga vägen mellan mig och torget, den var naturligtvis förbjuden att gå över...
Kinesiska muren var som ett tungt träningspass, när man väl har nött uppför de jobbiga trapporna som sträkte sig flera hundra meter så skulle man få ännu mer mjölksyra när man gick ner igen =)
Muren sträcker sig sjukt långt och terrängen som den löper igenom är minst sagt kupperad.
Jag på muren
Chinas nationalarena och tidigare OS-arenan "Fågelboet"
OS-simmhallen
Hejsan hoppsan!
