Daniels reseblogg

Nu är det dags att ut och resa igen! Denna gång bär det av mot Kiev i Ukraina för att heja fram Sverige till ett guld i fotbolls-EM. Jag, Jonis, Tobbe och Arvid kommer att bege oss om bara några timmar ner mot Karlskrona där båten mot Gdansk avgår. Väl framme i Polen så väntar en 110 mils åkning genom Polen och Ukraina innan vi anländer. Det ska till att vi ska ta med oss en husvagn hela vägen, så nu vet vi hur vi ska spendera de närmsta två dygnen. Uppladdningen har börjat och tidigare idag så gjordes flaggan klar som ni kan se på bilden Om det nu bara finns bra internet uppkopling så kommer jag försöka att rapportera så ofta som möjligt nere ifrån Camp Sweden och Trukhaniv Island.

 

 

Här är flaggan som ni ska kolla efter om ni ser Sveriges matcher på TV.

Malaysia

1. På väg till Tioman Island, vi sitter och väntar på att bussen skall bli lagad.
2. Varan på Tioman
3. Micke Snorklar
4. Matdax med hela gänget
5. Skybridgen i Petronas towers
6. Utsikt ifrån Petronas topp
7. Tänk så liten en skyskrapa på 40-50 våningar kan se ut när man befinner sig på 86:e våningen =)



Bali

1. Jag och Svarta faran utforskar ön
2. Monkey forest
3. Utsikt över en sjö mitt ibland bergen, risodlingar i bakgrunden
4. Singarajas kust
5. Kul staty i Singaraja
6. Underbara kusten i Uluwatu
7. En av de undangömda paradisstränderna som gömde sig mellan klipporna runt Uluwatu
8. Nusa dua, Balis i särklass finaste turistmål



Thailand

1. Boaorm på Koh Phangan
2. Grandfather rock, Koh Samui
3. Grandmother rock, Koh Samui
4. Anders och Några fler tar ett svalkande dopp i ett utav Koh Samuis vattenfall
5. Au Nang Beach, Krabi
6. Martin, Rikard, Cissi, Micke och Anders på Au Nang Beach, Krabi
7. Rolig skyllt
8. Krabis otroligt häftiga natur
9. Konstsimm
10. Beachen på Chicken Island
11. Mer av Krabis häftiga natur
12. Micke och Cissi på vår båtfärdsdag runt Krabi
13. Mitt Sönderskrapade ansikte två dagar efter den tragiska händelsen =)

Detta uttryck fanns tryckta på T-shirtar som gick att köpa över hela Patong och sammanfattar väl Patong på ett ganska så bra sätt. Patong är lite som Kos, Ayia Napa eller Magaluf, en enda stor fest med gränslöst med barer helt enkelt, vilket innebar att när jag skulle försöka stanna där i en vecka och vara nyckter gick käpprakt åt helvete.

Nu har det gått ca fem veckor sedan jag skrev något här senast, jag vet att det är dåligt men alldeles för mycket fest och dåligt med internettillgång har bidragit till detta. Jag tänkte ta och i kort beskriva vad som har hänt under dessa veckor.

 

Först var jag på Kata beach med Jakob och Johanna i en och en halv vecka detta var den lugna delen. Sen började en månadslång fest med att jag flyttade till Patong och hängde med min gamla jobbarkompis ifrån sälen, Micke Eklund som tydligen jobbade på Grabbarna Grus i Patong. Jag stannade där i ca en vecka och fick bland annat erfara Det Thailändska nyåret, även kallat Thailand water festival. Det var ett enda stort vattenkrig, och det deltog jag i på ”Bangla road – Thailands hjärta”, vilket är en stor bargata med flera hundra barer och nattklubbar. Under detta vattenkrig så flyttade samtliga klubbar och barer ut sina musikanläggningar till gatan för att hålla festen utomhus och där stod tiotusentals personer och söp, dansade och sprutade vatten på varandra oavbrutet i nästan tre dygn, Fucking awesome!

 

Efter detta så drog jag till Koh Phangan eftersom det skulle vara fullmoon party där ett par dagar senare. Där mötte jag upp Micke, Cissi, Rickard och Martin och festen fortsatte, nu var det lite tråkigt att de drog därifrån två dagar före fullmoon då de skulle ta dykarcertifikat. Men jag hade bestämt mig för att stanna och samtidigt haft kontakten med Anders ”Hjuken” Dahl, en Umeåkille som jag genom gemensamma kompisar träffat i Patong en vecka tidigare, så samma dag som de andra drog så kom han vilket passade kanonbra. Koh Phangan kan jag sammanfatta med en strandfest varje kväll med uppskattningsvis två- till femtusen personer och under själva fullmoon så måste det tömt hela ön samt grannöarna för då blev festen femton till tjugo gånger så stor, och det är nog den roligaste fest jag någonsin varit på.

 

När fullmoon var avklarat drag jag och Anders till grannön Koh Samui der vi inkvarterade oss i partystaden Chaweng beach och festen fortsatte. Där blev vi också uppmötta av Erik, Emelie, Micke Cissi, Rickard och Martin, vilket var väldigt trevligt och innebar ju ytterligare en anledning till att festa.

 

Erik och Emelie drog sedan till de sydligare delarna av Thailand medan jag och resterande av sällskapet drog oss till Ao nang beach, Krabi. Detta var doch för mig en kort men nykter period då utelivet var ganska så dött eftersom det var ett riktigt svenskställe och svensksäsongen är över. Men Krabi bjuder på en underbar natur och tar man båt ut till de små öarna så finner man underbara stränder och bra snorkling.

 

Efter detta så drog Jag, Anders, Rickard och Martin oss till Koh Phi Phi Don (Phi Phi Islands) där det är strandfester varje kväll, ungefär som Koh Phangan dagarna före fullmoon.

 

När Jag och Anders sedan drog oss tillbaka till Patong så har festen hållt i sig och igår så kom Micke och Cissi till grannstranden Karon beach. Idag har Anders åkt hem så nu blir det nog lugnt med festandet i några dagar. Planen är att stanna här i ca en vecka till innan jag drar upp till Bangkock där resan skall avslutas.

 

Skall försöka att få upp lite bilder någon dag under veckan.

Over and out

Så kan man summera min senaste vecka. I torsdags förra veckan så tog jag ett plan från Kuala lumpur till den lilla indonesiska ön Bali. Planen var att jag skulle möta upp med några arbetskamrater ifrån Oslo, men de har varit okontaktbara så jag har fått klara mig på egen hand. Då kan man ju fråga sig vad man gör för att ha kul på Bali helt ensam och svaret på det är tvådelat. Nummer ett var att jag hyrde en vespa i dagarna tre och gav mig ut på helt oplanerade små utflykter runt större delen av ön, vilket var väldigt intressant och jag fick se allt ifrån risodlingar, black beachs, mängder av apor, vulkaner, sjukt stora surfvågor, och oändliga vita stränder. Andra delen av svaret är att man ser till att hitta lite skönt folk att umgås med och detta görs naturligtvis genom intag av stora mängder sällskapsdryck. Så när jag inte befann mig på moppen så var jag i Kuta Beach och drack mig full med en massa holländare, fransmän, schweizare och kanadensare samt att jag på dagarna var antingen bakis eller så var jag och surfade i det äckliga vattnet som finns här i kuta. Jag kan inte riktigt förstå varför man använder havet som soptipp, men det gör man tydligen här, för stränderna och de innersta tjugo metrarna av vattnet är fullt av skräp. Det fanns dock fint vatten men det var på östra och södra sidan av ön.

Idag så har jag lämnat Bali för Thailand och Phuket till att börja med, där jag har träffat Jakob och fått en snabb sightseeing av vad trakterna runt Patong och Kata har att erbjuda. Nu skall jag väl stanna här fram till åtminstone onsdag då Johanna kommer hit. Lite bilder kommer inom kort när nätet är lite snabbare.

Aufwiederzen

Kuala Lumpur ”The Garden City of Lights” ett storstadsområde med nånstans mellan 4 och 6 miljoner invånare och det känns som att man har kommit till förorten. Så pass stort var Tokyo att jag just för tillfället inte ser KL som en storstad utan som kanske en av de mindre bebyggda/bebodda stadsdelarna långt ifrån centrum i Tokyo fast med lite mer exotiskt klimat.

Under senaste två veckorna har jag varit med om både vinter i Niseko och Sapporo, vår i Tokyo (10-15 grader och solsken i dagarna fyra) samt sommar här i Malaysia (ca 30 grader dygnet runt). Första av dessa två veckor kan sammanfattas med att jag tycker att Tokyo är typ det häftigaste stället på hela Jorden och att jag måste åka dit någon mer gång. Vad det gäller KL så känns det som att jag hann se hela staden på en dag och har bara att traska upp i Petronas twin owers kvar att göra vilket blir när jag återvänder dit om några dagar. Jag tror att man kan jämföra staden lite med Oslo då centrum är väldigt koncentrerat och man kan i princip gå vart man vill på en halvtimma, en häftig sak med staden är att det kan dyka up en eller tio skyskrapor mitt i ett ”tvåvåningshusområde” och sedan kan det vara ett stort helt obebyggt område mitt i centrum. Dock en väldigt mysig stad.

Efter ett par dagar i KL lyckades jag självklart att bli snodd på min mobil så lagom till att Micke, Cissi, Erik och Emelie skulle komma så hade jag ingen mobil så uppmötningen med dem blev ett litet sömnlöst problem men som gick väldigt smärtfritt ändå, tacka gudarna för skype. Efter det så spenderades en heldag i KL med bland annat ett besök på nöjesfältet inne i Times Square (ASstort Köpcentra). Och dagen efter så tog vi en lång bussfärd (bussen lyckades gå sönder, och bli lagad)  till Mersing därifrån vi dagen efter tog båten till Tioman Island (utanför Malaysias östkust).

Nu har vi varit här på Tioman i 6 dagar tror jag och de första dagarna spenderade vi på med att chilla och prova på surfing på östra sidan av ön och igår åkte vi över på västra sidan där vi skall snorkla lite och kanske åka ut på dykning innan vi beger oss tillbaka till KL i slutet av veckan.

Jag kommer att lägga ut lite bilder här nedan med allt ifrån de sista två veckorna i Niseko till Malaysia.

 

Niseko

1. Patrick kör first tracks ovanför Jacksson, 2. En utav de två isbarerna i Niseko, 3. Hirafu's övre del, 4. Hirafu's nedre del, 5. Chill på Kanon, 6. Det finns manchester i Niseko, det är bara att offpisten är så mycket bättre, 7. Varning för stora vattenhål mitt ute i snön (pga de varma källorna), 8. Jag hade tråkigt en dag och byggde soffa och bord i snön, 9. Mycke snö var det =)

 

 

Sapporo

1. Livet i en Kapsell, 2. Jens trivs i det stora utrymmet som kostade nästan 300kr/natt har jag för mig, 3. Patrick i en basebollsimulator, 5. Grabbarna på en bar i Sapporo.

 

Tokyo

1. Tokyo twintowers, 2. Någon marknad i Asakusa (tror jag det hette), sjukt mycket folk iaf, 3. Några coola byggnader i Tokyo, 4. Tokyo by night sett ifrån Tokyo bay, 5. Jag tar farväl av grabbarna i Tokyos tunnelbana, 6. Jag äter Sushi för första gången i Japan, detta var på flygplatsen innan jag skulle flyga därifrån, tro det eller ej men det var helt ok.

 

Kuala Lumpur

1. Times square, största köpcentrum jag nånsin varit i, 2. Times square innifrån, ungefär lika stort som ikanohuset inklusive ikea, fast med 14 våningar ist för 2, 3. Nöjesfältet som ligger inne i Times square, 4. Petronas twintowers by night, 5. Petronas twintowers efter återföreningen, 6. Jag vid Petronas

Niseko får 4 stjärnor av 5 möjliga. Nu har min skidsemmester tagit slut och nya äventyr har börjat. En liten summering av tiden i Niseko är att jag har haft sjukt bra åkförhållande ungefär varannan dag med åk som man i Sverige kan drömma om att de kan komma tre dagar/säsong i bästa fall. Även att berget är litet och naturen inte är alls lika vacker som i alperna så har snöfallet vägt upp den delen. Och även att jag är sjukt positivt överraskad av den japanska maten så har bristen på västerländsa liftmedel varit väldigt saknad. Att det dessutom inte finns nått som heter afterski och att nattlivet består utav sex-sju pyttesmå barer med 95% Australiensiska män som besökare så måste jag tyvärr dra ner betyget till bara en fyra.

De tre sista dagarna i Niseko bjöd på två dagars extremt bra skidåkning med firsttracks på ovanligt många långa fina åk och det ger ett sjukt bra minne ifrån stället. Sista dagen så tog jag det lugnt och packade alla mina grejor samt la på sommarvalla på mina skidor. Nu sitter jag här i Sapporo där vi har haft snart två dagar av storstadsliv boende på ett kapsellhotell och imon så drar vi till världens största stad =)

Hej svejs!

Ja, det kan man verkligen säga, Det började dock med en solig och vindstilla dag i Måndags som var helt perfekt för en topptur. Vi packade ryggan och begav oss till toppen strax efter gateöppning. Därifrån åkte vi ner på baksidan av berget för att tura upp på vad vi tror är Iwaonupuri (1116 möh) vilket gav oss en klättring på ca 400-500m och en lagom träning inför vulkanen Mt Yotei vilken var planerad dagen efter då det lovades minst lika bra väder och det bästa av allt var att mitt ben inte gav ifrån sig några större smärtor.

Men problemen för mig började redan på måndagseftermiddagen. Jag fick inte tag i några hudar eller snöskor att hyra till tisdagens vulkanhajkning så i tisdags så fick jag så snällt sitta hemma för mig själv i de 5 plussgrader vindstilla och inte ett moln på himmelen. Vetskapen om att alla kompisarna hade det asnice med hajk upp, åka ner i kratern, hajka upp igen och åka ner till foten igen gjorde ju inte saken bättre. Men man får göra det bästa av saken så jag tog några åk i parken, åkte lite pipe och skottade sedan ut en snösoffa med tillhörande bord där jag sedan drack några öl.

Onsdag, vädret var mulet och blåsigt men ingen ny snö, vilket innebär en skitdag då det inte snöat sen i helgen. Alla (utom jag) var dessutom helt slut efter hajken så vi valde att stanna hemma. Då vädret sa att det skulle komma snö under torsdagseftermiddagen så tog vi vara på tillfället och planerade en utgång på onsdagskvällen. Sjukt kul kväll med som för mycket sprit för de flesta (fri jäger i baren) och vi lärde oss en massa nya australiensiska dricklekar. Det tråkiga med denna dag varatt när vi skulle gå hem så var min jacka borta. Stället har en obemannad garderob så man hänger bara jackan där och tar den sedan när man går hem, nu var det bara så att alla utom jag såklart hittade sin jacka när hemgång nalkades.

Så nu sitter jag här i Niseko, utan Jacka och utan liftkortet (som låg i jackan), inte kul. Nederbörden i torsdas kom dessutom som regn så åkning har inte ens varit en tankegån tills nu. I skrivandet stund är klockan kvart i åtta på morgonen och det har dumpat inatt så nu skall jag köpa mig ett nytt liftkort och låna en jacka för idag kan bli sista skiddagen.

Budskapet med dagens inlägg är: "Always look on the bright side of life" Man hade ju faktiskt kunnat ha det mycket värre, jag mår ju bra och börjar dock bli lite frusen, men värmen ligger runt hörnet.

Hej hopp pillesnopp

Den senaste veckan som har passerat har bjudit på både sura och glada miner, det började med ett mindre dump följt av fyra dagar med plussgrader/sol/slush. Den första soliga dagen var ju som väntat skitnice men sen följde en tre dagar lång väntan. Det hade lovats stora mängder nederbörd och hade det bara varit kallt så hade vi nog fått riktigt mycket puder, men nu var det varm och kom ner som blötsnö vilket innebar att 1m torr snö byts ut mot 1,5dm cementblandning, för det var precis vad det kändes som att man åkte i. Detta innebar tre hela dagar utan att kunna åka någon bra skidåkning, vi blev till och med så knäckta att vi funderade på att dra härifrån och resa runt i Japan lite de sista veckorna istället. Men som tur var så gjorde vi aldrig slag i saken utan vi stannade här och den som väntar på nått gott...

De två dagarna som precis har passerat har bjudit på himmelsk åkning, knä- till midjedjupt puden som bringar faceshots i varje sväng och en sol som lite smått skiner igenom den konstant dumpande snön. Det enda tråkiga är att jag har gjort illa mig i benet, vet inte riktigt vad som har hänt men när jag försökte att åka på tailarna under gårdagens åkning så kände jag hur det "small till" i benet, vet inte riktigt vad som hände men det hände något iaf och det gjorde ont. Detta var dock inget som stoppade mig utan jag kunde köra på nonstop i sju timmar med orörda puderlinjer hela dagen. Idag så kom dock smärtan tillbaks och det hade blivit mycket värre. Jag fick nöja mig med tre åk idag, ruskigt bra åk var det men jag kunde tyvärr bara njuta av det första då smärtan förhindrade det sedan. Tror att det bara är någon inflamerad sena i underbenet alternativt att jag fårr en liten bristning i yttre delen av vadmuskeln. Vi får se hur det går med det i värsta fall så får jag väl hyra mig en snowboard och åka på de sista dagarna, det är ju inte fy skam det heller.

Nu är det bara ca. en vecka kvar innan jag kommer att lämna Niseko och vi har planer att bestiga vulkanen redan på tisdag om vi känner att vi orkar, skall nog hajka upp någonstans imorn och sen får vi se om krafter finns kvar för Yotei på tisdag eller om det får bli någon dag senare. Jag måste iaf hyra mig ett par hudar och treckers så att hajkningen är möjlig för min del och sen är det bara att hoppas på att benet håller och att vi har både krafter och tur med vädret för att komma upp på Yotei på Tisdag.

Tjabbareng

I Fredags var det verkligen en epic day, tror att den kan varit en av de bästa skiddagarna i mitt liv, då jag kunde hitta fina linjer från första till sista åk, med upp emot en halvmeter puder och strålande solsken. Igår och idag har inte heller varit fy skam, trots att gårdagen inte bjöd på något nytt puder så gick vi ist ut i bc:n och hittade några sjyssta drop. Richard tog med sig fotoutrustningen och dokumenterade det hela så jag har naturligtvis snott några av dessa bilder och lägger upp dem. Dagen har bjudit på ömsom snöfall, ömsom solsken och resultatet har varit en kanondag med runt 2-3 decimeter vindpackat puder.

Kom på att det imorgon är två veckor sedan jag for hemmifrån, känns som max två-tre dagar tycker jag, men tiden går snabbt när man har roligt. Nu hoppas jag bara på att det kan komma de hära "cp-dumpen" som man har hört talats om att det bara kan göra här. Det vore så skoj att få uppleva att det kommer 1,5 meter snö på ett dygn och sedan få åka i bröstdjupt puder, men men om det inte händer skall man väl vara glad ändå och nöja sig me det man får, för att det kommer 3-5 dm snö med 1-2dagars mellanrum är ju inte heller helt fel =).

Tjollahopp!


Jag påväg upp för lite klippdroppning


Stu hoppar en ca. 4 meter hög klippa. Jag kan tillägga att när jag sedan skulle hoppa på denna klippan så tog jag en lite rakare linje och landade på ett ställe som jag trodde var orört men visade sig att det låg ett träd gömt i pudret vilket gav en ömmande nacke som bieffekt.


Jens hoppar och Richard lyckas knäppa dagens bästa hoppbild.


Richard som sitter framför mig i en av fjällets roligare liftar, en enstolslift helt utan säkerhetsbygel, det som kan tillägas är att det bara finns säkerhetsbygel på 2 av 3 liftar här, och fotfäste finns väl bara på 1 av 6 liftar, så liftsäkerhet är inte det man har prioriterat högst här i niseko.


Patrick i liften bakom mig, bilden bjuder också på en liten glimt av utsikten ifrån de lägre delarna av högzonen.

Nu har det passerat mer än en vecka sedan jag anlände till puderparadiset, och veckan har bjudit på det mesta man kan förvänta sig av en skidsemester. Det började dock med skitväder (Soligt) i fyra dagar, så åkningen blev åtsidosatt. Men åker man inte skidor så kan man ju hitta på andra grejor så vi och tog en dagstur till Sapporo och kollade på den årliga Isfestivalen i söndags, jag glömde dock kameran hemma men har snott lite bilder av Richard. Sen kom äntligen snön, så efter det fick vi tre underbara skiddagar med snö i mängder, över 1 meter snö på två dygn hörde jag ryktas om.

I måndags och tisdags så åkte vi i underbart väder, vilket är snö och blåst. Detta ger effekten att det knappt är något folk i backen, det kommer puder, och att alla spår försvinner, perfekt helt enkelt. =) Det finns dock några nackdelar som att det är sjukt kallt att åka lift och att man ibland inte ens ser en halvmeter framför sig. Det var iaf två riktigt bra skiddagar som sedan toppades med en solig dag i onsdags då vi var uppe med tuppen och stod och hängde vid repen när gaterna skulle öppnas.

Idag har varit en skitdag då solen har legat på. En solig dag efter ett dump är okej men inte två soliga dagar i sträck, då allt blir uppåkt på en halv dag om det är soligt. Detta gav mig idén att jag skulle hänga lite i parken idag ist. Det visade sig att jag inte var den enda som tänkte så, man fick vänta ca 10 minuter mellan varje hopp för att det var sån kö i parken så efter ett åk så drog jag hem, men nu har det börjat snöa ordentligt så imorn blir det puder igen.

Sayonara!


Dom är helt sjukt duktiga, jag älskade det hära Kinamotivet


Ett helt jävla hus byggt i snö/is



Jag och Mr Vader


Richard redo att hajka till toppen vid gateöppning


Sån sjuk puderhets. I Niseko så har man inga liftar som går till toppen av berget, utan den liften som går längst upp slutar ungefär en 10-15minuters hajk ifrån toppen. När de sedan öppnar toppen en dag som denna så står det ett antal hundra personer och köar för att komma först upp. Jag tog en bild framför mig och en bild bakom mig när jag hade kommit ungefär halvvägs.



Efter att ha hajkat till toppen och sen gett sig ut för en 35-40 graders lutad backe med runt 50 cm puder så har jag upplevt ett av de bästa åken i mitt liv, och framför allt det bästa på skidor. Var ganska så nöjd när den här bilden togs. =D

Tyvärr låg det ett stort moln och täckte toppen när vi var uppe men man fick ändå en hyfsad utsikt, här ser man havet i bakgrunden.

Nu har jag spenderat ca. 2 dygn här i niseko och det har inte riktigt blivit som jag trodde det skulle vara. Igår så var vi ute i backarna för första gången och grabbarna drog med mig till några riktigt bra linjer på morgonen och eftersom jag inte är van vid fatskis så arbetade jag alldeles för mycket i svängarna och kraften i benen var helt slut efter bara några åk.

Att man aldrig skall få se solen här i niseko är inte riktigt sant, under mina två dagar här har det varit sol och tö hela tiden så backarna är helt uppåkta och det är väldigt svårt att hitta någon offpist som inte är uppåkt. Vad jag har hört så skall det vara dåligt imorn också innan det kommer ett dump på sönda, det är bara att hoppas att det är sant för nu vill jag ha nytt torrt puder.

Idag har vi haft en vilodag, i väntan på bättre väder, och jag var på en Onsen och badade. Det var nästan obehagligt varmt så jag klarade inte sitta mer än ca 10 minuter åt gången i vattnet, måste ju vart runt 50 grader eller nått sånt. Jag måste säga att jag tyckte mer om isvaken som höll en temperatur mellan 5 och 10 grader uppskattningsvis.

Eftersom vilodagen var planerad redan igår så passade vi på att köra en utgång igårkväll då vi tog med hela vandrarhemmet på 14 pers och stack iväg till ett ställe som hade ett "ät och drick hur mycket du vill" erbjudande vilket resulterade i allt för mycket öl.


Jens, Patrick och Richard står och gör sig åkfärdiga.


Utsikten uppe från berget, med den enorma vulkanen Mt. Yotei

Så bar det av. Men problemen började fort, på Arlanda så fick jag först betala 1500kr för bagageövervikt och sen så varnade de mig för att åka till japan utan att jag har någon utresa och sa att de kunde skicka hem mig igen. Men jag hade inte tid för att fixa biljett och det var bara att sätta sig på planet och hoppas på det bästa. Efter att varit på resande fot i mer än ett halvt dygn så kom jag äntligen till Kina och Peking.

Väl där så väntade en fullspäckad dag med besök på Himmelskafridens torg, Kinesiska muren samt OS-byn på dagordningnen. Först och främst så kan jag nog säga att peking är nog världens säkraste stad, utan att skämta så var det antingen en militär, en vakteller en polis ungefär var hundrade meter man gick längs gatorna, och där stod de likt högvaktsoldater och kollade efter brottslighet. Varje gång man skulle in på något kännt ställe eller ner i tunnelbanan så fick man gå igenom en visitering samt lägga väskan på ett röntgenband likt säkerhetskontrollen på en flygplats.

Staden är enorm och har väldigt många sevärdigheter, inte minst den kinesiska arkitekturen som jag är sjukt inponerad av. Pga min tidsbrist så kunde jag inte gå in i den förbjudna staden utan fick välja bort det till förmån för att få gå lite på muren, vilket jag tror var rätt beslut
.
Ett och ett halvt dygn senare så sitter jag på min bostadsplats den närmaste månaden i norra Japan, nämligen snösäkra Niseko. Där har jag ett kanonboende mitt i centrum av Grand Hirafu och skall snart få försöka att ta igen för att jag knappt såvit nått på två och ett halvt dygn.

Bilder från Japan får vänta tills jag kan ta några i ljuset, men bilder från kina slänger jag upp.


Jag på Nässjö C


Ingången till The forbidden city


Himmelskafridens torg. Lägg märke till den 14-filiga vägen mellan mig och torget, den var naturligtvis förbjuden att gå över...


Kinesiska muren var som ett tungt träningspass, när man väl har nött uppför de jobbiga trapporna som sträkte sig flera hundra meter så skulle man få ännu mer mjölksyra när man gick ner igen =)


Muren sträcker sig sjukt långt och terrängen som den löper igenom är minst sagt kupperad.


Jag på muren


Chinas nationalarena och tidigare OS-arenan "Fågelboet"


OS-simmhallen

Hejsan hoppsan!

Äntligen är det tid att dra iväg. Efter att jag avklarat första veckan med semester som har gått till att flytta från Oslo, inhandla nödvändiga prylar till resan samt träffa släkt och vänner så skall det nu bära av.
Tidigt imorgon så kommer mor och far att köra mig till Nässjö varifrån jag tar tåget till Arlanda. Väl på Arlanda så får jag växla lite pengar samt räkna med att pröjsa en massa extra för övervikt då jag på mina 20 tillåtna kilon kan addera 17 kg till. Jag tycker att jag bara har med mig det viktigaste men 37kg blev det sammanlagt.
Pratade med Air china för några veckor sedan och de sa att jag inte behöver betala nått extra för skidorna så länge inte totalvikten på packningen överstiger 30 kg, my ass att jag klarade det, så nu blir det väl bara att pröjsa för de extra 17kg som jag har med, hoppas inte det blir allt för dyrt...

Efter arlanda så blir nästa stopp Peking där jag har ca 23 timmar på mig att se allt jag vill så jag har beslutat mig för att kolla på Kinesiska muren, Himmelska fridens torg samt OS-byn innan jag tar mig tillbaka till flygplatsen där jag får försöka sova lite innan jag flyger vidare till Sapporo.

Skall försöka ta en massa kort i Kina som kommer att läggas ut så fort jag får tid, tills dess...

...Tjabbareng



Min lilla och extremt lätta packning